Därför ändras reglerna
Riksdagen har beslutat om förändringar i de så kallade 3:12-reglerna, alltså reglerna som styr hur utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag beskattas. Syftet är bland annat att förenkla regelverket och skapa bättre villkor för små och växande företag.
Förändringarna påverkar framför allt hur det lågbeskattade utdelningsutrymmet, det så kallade gränsbeloppet, beräknas.
Vad är ett fåmansföretag?
Ett fåmansföretag är vanligtvis ett aktiebolag där fyra eller färre delägare tillsammans äger mer än hälften av rösterna i bolaget. Även närstående personer, exempelvis familjemedlemmar, kan i vissa fall räknas som en och samma ägare vid bedömningen.
Schablonregel vs huvudregel – vad förändras?
Tidigare kunde företagare välja mellan två olika sätt att beräkna sitt gränsbelopp – förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) och huvudregeln.
Förenklingsregeln gav rätt till ett schablonbelopp medan huvudregeln gav möjlighet att beräkna ett lönebaserat utdelningsutrymme utifrån bolagets löner.
I de nya reglerna har dessa slagits ihop när det gäller beräkningen av gränsbeloppet, som nu består av tre delar:
- grundbeloppet (ett schablonbaserat grundutrymme)
- omkostnadsbeloppet (det skattemässiga värdet på aktierna)
- lönebaserat utrymme (utrymme baserat på bolagets löner)
Grundbeloppet uppgår till fyra inkomstbasbelopp och fördelas utifrån delägarens ägarandel. För 2026 motsvarar det 322 400 kronor. Äger du exempelvis 10 procent av aktierna blir grundbeloppet 32 240 kronor.
Det finns samtidigt ett tak som innebär att det totala grundbeloppet maximalt kan uppgå till 322 400 kronor per person, oavsett hur många kvalificerade andelar som ägs i olika bolag.
När det gäller omkostnadsbeloppet får det endast effekt i beräkningen om det överstiger 100 000 kronor.
Även reglerna för det lönebaserade utdelningsutrymmet förändras. Tidigare krävdes både ett visst löneuttag och minst fyra procents ägande för att få använda löneunderlaget i beräkningen. De kraven tas nu bort, vilket innebär att fler delägare kan använda löneunderlag.
Eftersom det i beräkningen även finns ett löneavdrag som minskar det lönebaserade utrymmet får förändringen dock inte alltid effekt i praktiken. För 2026 uppgår löneavdraget till åtta inkomstbasbelopp, motsvarande 644 800 kronor.
Vad innebär det i praktiken?
För många företagare innebär de nya reglerna att utdelningsplaneringen förändras. Vissa kan få ett större lågbeskattat utdelningsutrymme, medan andra kan påverkas av de nya begränsningarna kring grundbelopp och beräkning av utdelningsutrymme.
Hur reglerna påverkar dig beror bland annat på bolagets lönenivåer, ägarstruktur och tidigare sparat utdelningsutrymme. För företagare med flera bolag eller delat ägande kan förändringarna få särskilt stor påverkan.
Det kan därför vara klokt att se över hur de nya reglerna påverkar ditt gränsbelopp och framtida utdelningsmöjligheter inför kommande bokslut och årsstämmor.
Vanliga missförstånd kring utdelning
Många tror att det är när utdelningen betalas ut som avgör när den ska beskattas. I praktiken är det normalt datumet då bolagsstämman fattar beslut om utdelningen som styr vilket år utdelningen ska deklareras.
Det är också viktigt att komma ihåg att utdelning endast kan lämnas om bolaget har tillräckligt med fritt eget kapital och att styrelsen behöver bedöma att utdelningen är försvarlig utifrån bolagets ekonomi.
Eftersom reglerna kan påverka företag olika kan det vara värdefullt att göra en individuell genomgång för att få en tydlig bild av vilka möjligheter och begränsningar som gäller i just din situation.
