Vad är ett brutet räkenskapsår?
Ett brutet räkenskapsår innebär att ett företag eller en förening inte använder kalenderåret som redovisningsperiod, utan istället följer en annan tolvmånadersperiod – exempelvis från 1 juli till 30 juni.
Ett räkenskapsår måste alltid börja den första dagen i en månad och avslutas den sista dagen i en tolvmånadersperiod.
Vilka företag passar det för?
För vissa verksamheter kan ett brutet räkenskapsår vara ett strategiskt val snarare än en administrativ detalj. Det gäller särskilt företag där verksamheten varierar över året eller där arbetsbelastningen är hög kring årsskiftet.
Brutet räkenskapsår är vanligt inom exempelvis:
- detaljhandel
- turism och besöksnäring
- byggbranschen
- skolor och barnomsorg
- jordbruk
- idrottsföreningar
Det kan även vara fördelaktigt för koncerner med utländska dotterbolag eller företag som vill undvika bokslut och revision under årets mest intensiva perioder.
Vilka är fördelarna?
För många företag handlar valet av räkenskapsår om att skapa bättre förutsättningar för verksamheten och den ekonomiska uppföljningen.
Ett brutet räkenskapsår kan bland annat bidra till:
- jämnare arbetsbelastning
- effektivare boksluts- och revisionsprocess
- bättre uppföljning av verksamhetens resultat
- slippa inventera under nyårshelgen vid stort lager
För säsongsberoende verksamheter kan det också ge en mer rättvisande bild av verksamhetsåret eftersom bokslutet hamnar när säsongen är avslutad.
När passar det mindre bra?
Brutet räkenskapsår är inte rätt lösning för alla företag. I vissa fall kan kalenderår vara ett mer praktiskt alternativ, exempelvis om verksamheten naturligt följer kalenderåret eller om bolaget ingår i en koncern där övriga bolag använder kalenderår.
Vissa företagsformer får inte heller använda brutet räkenskapsår. Enskilda firmor och handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets inkomst måste exempelvis följa kalenderår.
